Laddar Evenemang
Eldbjørg Hemsing & Julien Quentin
Myths and Legends

Liksom den mesta av Griegs musik genomsyras också de tre violinsonaterna av norsk folkton. Speciellt i den andra är detta så uppenbart att Griegs lärare, Niels W Gade, tyckte att den var ”för norsk”. Det tyckte inte Grieg; han utnämnde den längre fram i livet med stolthet till ”den norska”. Och Gerhard Schjelderup skriver i sin Griegbiografi att ”den är en gåva till världen från en man som också har huttrat i nattens kalla dimmor”. Han skriver också, med tanke på de tragiska inslag som finns i sonaten: ”ett Norge utan tragik är inte ett fullständigt Norge”.

Schubert skrev sin C-durfantasia i december 1827, mindre än ett år innan han gick bort. Det är ett stort upplagt verk i sju avsnitt, där det andra är ett allegro ”i ungersk stil” och det tredje är ett tema med variationer. Temat är, liksom i flera av hans kammarmusikverk – tänk på Forellkvintetten och stråkkvartetten ”Döden och flickan” – hämtat från en av hans sånger: ”Sei mir gegrüsst”, och i det korta sjätte avsnittet återkommer han med ytterligare en variation på samma tema.

Efter paus får vi möta två sinsemellan ganska olika polska tonsättare. Karol Szymanowski räknas som den mest betydelsefulle polske tonsättaren mellan Chopin och Lutoslawski. Han var senromantiker med Wagner, Richard Strauss, Debussy och Ravel som viktiga inspirationskällor men närmade sig efterhand modernismen. ”Myter”, som komponerades 1915, bygger på tre antika myter, ”Arethusas brunn”, ”Narcissus” och ”Dryader och Pan”. Det är skimrande impressionistisk musik.

Henryk Wieniawski ansågs som en av de främsta violinisterna efter Paganini. Han komponerade enbart för sitt instrument och de två violinkonserterna samt ”Légende” hör alltjämt till standardrepertoaren. ”Légende” skrevs ursprungligen för violin och orkester men framförs ofta med piano. Det är smäktande vacker musik, och det tyckte Wieniawskis blivande svärföräldrar också. När de hörde det här stycket gav de äntligen med sig och tillät att dottern gifte sig med violinisten. Tala om musikens makt!

Eldbjørg Hemsing

Norge tycks vara violinisternas förlovade land. Tänk på Ole Bull, Paganinis jämlike på 1800-talet, och Ave Tellefsen på 1970- och 80-talen. Och på senare år har de stått som spön i backen. Först kom Henning Kraggerud och tog världen med storm, för några år sedan fick han sällskap med Vilde Frang, och på sista tiden har Eldbjørg Hemsing också sällat sig till sällskapet. Hon började tidigt, spelade för den norska kungafamiljen när hon var sex och debuterade som solist med Bergen Filharmonin när hon var elva. Sedan har det rullat på och ganska snart strömmade anbuden in från omvärlden också. I dag gästar hon regelbundet orkestrarna i Leipzig, Hannover, Prag, Dublin, Enschede, Prag och Hong Kong och en lång rad andra samt framträder på kammarmusikfestivaler runt om i världen. Hon intresserar sig speciellt för ny musik och har sedan flera år ett nära samarbete med den kinesiska kompositören Tan Dun, känd för en bredare allmänhet för sin Oscarsbelönade filmmusik.

Vid sidan av den klassiska musiken ägnar hon sig också åt folkmusik och behärskar det norska nationalinstrumentet hardangerfela. I våras släpptes hennes debutskiva på svenska bolaget BIS med violinkonserter av Hjalmar Borgström och Dimitri Sjostakovitj. Den har fått lysande recensioner och den följs till hösten av en skiva med bland annat Antonin Dvoraks violinkonsert.

Eldbjørg Hemsing spelar på en Guadagniniviolin från 1754.

 

 

Medverkande

Eldbjørg Hemsing, violin

Julien Quentin, piano

Program

E Grieg - Sonat För Violin & Piano Nr 2 G-Dur Op 13
F Schubert - Fantasia i C-dur för piano och violin, D.934
Paus
K Szymanowski - Mythes, Trois Poèmes op. 30
H Wieniawski - Légende op. 17

måndag 17 december KL 19.00
PRIS: 280 kr

Längd: 2 tim inkl. paus
Plats: Stora salen
Arrangör: Vara Konserthus